Det finns inget värre än breda höfter, t.o.m värre än bristen av bröst. Dom är bara stora och groteska, i vägen. Jag säger inte att jag hade älskat min kropp utan dom men jag hade definitivt gillat den bättre. Alla säger att man ska älska sig för den man är, men hur många gör faktiskt det på riktigt? Om jag kunde skulle jag lägga mig under kniven ang mina höfter, lätt. Om det gick att få dom mindre. Finns ingenting med mig själv som får mig må lika dåligt som dom.